Gå till innehållet

Symtomdagbok — POTS och dysautonomi#

En veckovy där du fyller i vilopuls, symtomintensitet och triggers. Ta med till ditt nästa läkarbesök.

Skriva ut? Tryck Ctrl+P (Windows) eller ⌘+P (Mac) och välj A4 liggande. Bara veckotabellen, sammanfattningen och medicinlistan kommer med — inte instruktionerna ovan.

Så fyller du i dagboken#

Inga provokationstester dagligen

Stå-test på 10 minuter (NASA lean test, tilt-test) är diagnostiska verktyg, inte daglig rutin. De kan utlösa skov, särskilt vid aktiv sjukdom. Se avsnittet längre ner.

Daglig tracking är avsedd att vara lågintensiv och säker — forcera inte fram symtom varje morgon.

Puls i vardagen#

Tre mätningar som är säkra att göra dagligen:

  1. Vilopuls liggande — vid uppvaknande, innan du rest dig. Ligg stilla i 1–2 minuter och läs av smartklocka eller känn manuellt vid halspulsådern (15 sek × 4 = slag/minut).
  2. Puls vid spontan uppstigning — notera pulsen ungefär 1 minut efter att du gått upp normalt. Inte ett test — bara en observation. Sätt dig direkt om du mår dåligt.
  3. Dagens maxpuls — om du har smartklocka, notera högsta pulsen under dagen. Passiv observation, visar systemets belastning.

Ingen av dessa kräver att du står stilla på kommando. Avstå alltid om du är i skov.

Blodtryck#

Om du har hemma-BP-manschett: mät liggande morgontid. Om du ändå står upp senare (borsta tänderna, göra frukost) kan du mäta stående spontant. Annars lämna blankt.

Flagga vid: systoliskt fall ≥20 mmHg eller diastoliskt fall ≥10 mmHg mellan liggande och stående = tecken på ortostatisk hypotension.

Symtom 1–10#

Kärnan i dagboken. 1 = knappt märkbart, 10 = värsta tänkbara. Skatta i genomsnitt under dagen, inte toppvärdet. Fyll bara i symtom du faktiskt har.

Triggers#

Vad verkade göra det värre idag? Värme, långvarigt stående, måltid, stress, mens, dålig sömn, infektion, m.m. Mönstret över veckor är det som hjälper läkaren — inte enstaka dag.



Om NASA lean test — när och hur#

NASA 10-minuters lean test är ett diagnostiskt protokoll, inte en daglig rutin.

När det är motiverat:

  • Vid utredning — oftast på mottagning eller hemma via videobesök med vårdpersonal
  • Vid behandlingsuppföljning — cirka var 6–12 månader, i samråd med läkaren
  • Vid tydlig förändring — efter betydande förbättring, försämring eller byte av medicinering

Varför inte dagligen:

  • Forcerat stillastående i 10 minuter kan utlösa presynkope, synkope eller förlängt skov (trötthet i 1–3 dagar efteråt)
  • Aktiv sjukdomsfas försämras ofta — du testar då inte baseline utan ett pålagt skov
  • Upprepad testning utan klinisk fråga ger ingen meningsfull information

Om din läkare ber dig göra ett hemmatest:

  • Ha någon med dig
  • Säker plats att sätta/lägga sig på inom räckhåll
  • Avbryt omedelbart vid svår yrsel, synpåverkan eller andra varningssignaler
  • Protokollet beskrivs i kap. 41 Digital hälsa

Tips för kontinuerlig användning#

  • Börja litet. Fyll i bara vilopulsen och två symtom de första två veckorna. Lägg till mer när det blivit rutin.
  • Gör det varje morgon innan du reser dig — rutinen hjälper mot brain fog och glömska.
  • 2 minuter max per dag är realistisk ambition.
  • Ta med både aktuella och tidigare veckor till läkarbesöket. Trend är viktigare än enstaka dag.
  • Märk av viktiga händelser i kommentarsrutan: infektion, resa, större stress. De förklarar ofta skov.

Digitalt alternativ#

Föredrar du att logga i app?

  • Visible — specifikt för Long COVID och POTS, Apple Watch-integration
  • Bearable — allmän symtom-app, stor flexibilitet
  • Apple Health / Google Fit — inbyggda på de flesta telefoner, logga puls och BP där
  • Eget kalkylark — enklast, full kontroll, inget delat med tredje part

Principerna är samma. Välj det du faktiskt kommer fortsätta använda.


Licens: CC BY-SA 4.0. Mallen får modifieras och återanvändas fritt så länge upphovet anges.