23 pots sverige
Kapitel 23: POTS-vård i Sverige#
23.1 Ledande svensk forskning: Professor Artur Fedorowski#
Akademiska positioner: - Professor vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm - Överläkare och chef för Synkope- och Dysautonomienheten vid Karolinska Universitetssjukhuset - Forskningssamarbete med Lunds universitet
Forskningsfokus: Kardiovaskulär autonom dysfunktion, synkope, POTS och post-COVID-dysautonomi.
Aktuella projekt 2025–2026: 1. 16 veckors strukturerat träningsprogram för POTS – randomiserad cross-over-studie 2. Post-akut COVID-19-syndrom – perifer mikrovaskulär endoteldysfunktion 3. Malmö POTS Symptom Score – validerat symtomskattningsinstrument
23.2 Vårdsituationen#
- Diagnostik och behandling finns vid ett fåtal universitetssjukhus (Karolinska, Skånes universitetssjukhus)
- POTS bör diagnostiseras och behandlas av POTS-kunnig kardiolog
- Långa väntetider till specialistmottagning
- Primärvården har begränsad kunskap om autonoma störningar
23.3 Diagnostik#
- 10-minuters ståtest (in-office) eller tilt-table-test
- Autonoma funktionstester om tillgängliga
- Symtom att uppmärksamma: ortostatisk yrsel, palpitationer, ansträngningsintolerans, kognitiv dysfunktion, trötthet
23.4 Behandling i väntan på specialistbesök#
- Ökad vätskekonsumtion (2–3 liter/dag)
- Kompressionsstrumpor
- Ökat saltintag
- Undvikande av triggerfaktorer
23.5 Organisationer och stöd i Sverige#
- Neuroförbundet – information om POTS och dysautonomi
- Ehlers-Danlos Sverige (ehlers-danlos.se) – POTS-info i EDS-sammanhang
- Covidföreningen – stöd vid post-COVID POTS
- Läkartidningen – publicerar artiklar av Fedorowski et al.
23.6 State-of-the-Art Review 2026 – svensk internationell genomslagskraft#
Fedorowski medverkade som medförfattare i en omfattande state-of-the-art-review publicerad i Heart, Lung and Circulation (februari 2026). Reviewen sammanfattar det globala kunskapsläget kring POTS och bekräftar Karolinskas/Malmös centrala ställning i internationell POTS-forskning. Artikelns huvudbudskap inkluderar att POTS sannolikt omfattar flera sjukdomar med gemensam hemodynamisk slutpunkt, att multidisciplinär vård behövs, och att stora RCT saknas.
Källa: POTS: A State-of-the-Art Review (Heart, Lung and Circulation, 2026)
23.7 Pågående svensk forskning (2025–2026)#
- 4- och 5-årsuppföljning av post-COVID POTS-kohorten (Karolinska Universitetssjukhuset, finansierad av Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden) – undersöker återhämtning och funktionsnivå över tid
- Malmö POTS Symptom Score – validering av ett nytt symtomskattningsinstrument specifikt för POTS
- 16-veckors strukturerat träningsprogram – randomiserad cross-over-studie som undersöker effekten av graderad träning vid POTS
- POTS vanligt hos patienter med postcovid – studie publicerad i Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology visade att majoriteten av drabbade är kvinnor i yngre medelålder
- Karolinska Long COVID-triage-studie med smartwatch-EKG (Karolinska Institutet, 2025–pågående)
[S]— prospektiv utvärdering av Samsung Galaxy Watch single-lead-EKG + smartphone-app + molnbaserad AI som verktyg för att identifiera Long COVID-patienter med svårare autonom dysfunktion. Biomarkörer som utvärderas: cardiorespiratorisk synkronisering (RSA, S/R-amplitudkvot) under standardiserat liggande+stående 0,1 Hz andnings-protokoll. Adresserar svensk vårdrealitet med geografiskt koncentrerade specialistresurser. Resultat avvaktas. Se kap. 41.4a för fullständig metodbeskrivning.
23.8 Regeringsuppdrag 2025: kartläggning av svårdiagnostiserade tillstånd#
Regeringen tilldelade i mars 2025 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 3 MSEK för att kartlägga hur andra länder sprider och tillämpar kunskap om "svårdiagnostiserade tillstånd" — POTS, ME/CFS, PANS/PANDAS [G]. Uppdraget ska leverera en rapport som kan ligga till grund för förstärkta vårdinsatser. I nuläget finns inga nationella riktlinjer från Socialstyrelsen specifikt för POTS eller ortostatisk intolerans. Klinisk praxis vilar på internationella guidelines (AHA/ACC, HRS), internmedicin.se och 1177 Vårdguiden.
23.10 Vårdmodell — koordinerad icke-farmakologisk vård efter RECOVER-AUTONOMIC#
Tillagt session 86 (2026-06-22).
Den amerikanska NIH-finansierade RECOVER-AUTONOMIC-RCT:n (n = 181, presenterad vid ACC.26 den 29 mars 2026; Taub et al. [P]) visade i den prespecificerade factoriella analysen (p för interaktion = 0,004) att strukturerad koordinerad icke-farmakologisk vård modifierar nyttan av samtidigt insatt ivabradin vid post-COVID POTS — ivabradin gav signifikant OHQ-förbättring (skillnad −1,03; 95 % KI −1,83 till −0,23) endast i den koordinerade vård-armen. Paketet bestod av: högsalt-kost, ökat vätskeintag, kompressionsplagg, fysisk aktivitetsrekommendationer, veckosvisa självmonitoreringsloggar och veckosvisa telefonsamtal med en vårdkoordinator under 3 månader.
Svensk relevans: Komponenterna i paketet (salt, vätska, kompression, gradvis aktivitetsökning) ingår redan i svensk klinisk basbehandling vid POTS (se 23.4). Den specifika koordinatorfunktionen — veckosvis strukturerad kontakt under 3 månader med självmonitoreringslogg — saknar dock formaliserad svensk motsvarighet idag. För patienten är väntan på specialistbesök ofta lång (se 23.2), och POTS-uppföljning sker sällan med fast veckointervall. Detta är en relevant vårdorganisationsfråga: en fysioterapeut- eller sjuksköterskeledd POTS-uppföljning skulle kunna fylla koordinatorfunktionen utan att kräva ny läkemedelsförskrivning eller nya specialistresurser. Modellen skulle dessutom kunna prövas inom primärvården, vilket adresserar den geografiska tillgänglighetsfråga som de få universitetssjukhusens specialistmottagningar inte kan lösa själva.
Begränsning: Vårdmodellen är validerad för post-COVID POTS specifikt. Dess komponenter är [ETABLERAD] vid generell POTS, men det integrerade paketets effekt vid icke-COVID POTS i svensk kontext är inte separat testad. Detta utesluter dock inte att modellen prövas — komponenterna är välkända och låg-risk.
Källa: [P] Taub PR, RECOVER-AUTONOMIC Study Team. ACC Scientific Sessions 2026. https://recovercovid.org/news/recover-autonomic-clinical-trial-results-shared-2026-acc-conference
23.9 Kunskapsbrist och framtid#
POTS beskrivs som "relativt nyligen beskrivet" i svensk sjukvård. Medvetenheten ökar dock stadigt: - COVID-19-pandemin skapade ökad uppmärksamhet - Hjärt-Lungfondens anslag (3 MSEK, 2025) till Malmö för träningsprogram - Regeringsuppdraget 2025 om svårdiagnostiserade tillstånd (se 23.8) - Fedorowskis forskargrupp bidrar till internationella riktlinjer
Källor: - POTS Diagnostik och Behandling – Fedorowski, sept 2024 (CSD Samverkan) - POTS – Neuroförbundet - Fallstudie belyser POTS vid långtidscovid (Lunds universitet) - POTS (Läkartidningen, 2018) - Artur Fedorowski – Karolinska Institutet - Long-Haul Post-COVID POTS: Swedish Experience (PubMed)